Förbaskade män som stärker män

Via lite olika bloggar finner jag den här svd-artikeln om hur Serieromanen stärks.

Och man blir förbanad, seriebranschen kan förviso ses som mansdominerad, men de flesta svenska serietecknare som faktiskt fångar mitt intresse är kvinnor.

Artikel författaren skriver om serieskolan i Malmö, men inte presenteras Nanna Johansson utan bara de två männen som studerat vid skolan. Varje gång jag möter en bra serie som kommit ut från den utbildningen är den skriven av en kvinna.

Är anledningen att det inte nämns något om de tre kvinnor som faktiskt också debuterar i vår att det inte stämmer upp det där broderskapet i kulturkretsarna.  Eller är det attacken på det självbiografiska, och att samhället inte kan tillåtta att kvinnor tar på sig en kreativ skapande roll när de inte handlar om att visa på den roll de redan har tilldelats.

Uppenbarligen är SvDs kultursyn att behålla gubbväldet.

Och ärligt talat andra har blivit bättre arga än mig se http://hejasara.blogspot.com/

Pensionssystemet och könsrollerna

Igår befann jag mig på hemväg längs Hornsgatan med P1s Plånboken som handlade till en stor del om hur kvinnor deltidsarbetar och därför blir ägda av pensionssystemet.

När familjer får barn är det fortfarande kvinnorna som lämnar yrkeslivet och minskar sin arbetstid. Programmet presenterade ny statistik i ämnet:

”I gruppen föräldrar som har barn upp till 17 år så är det mellan 30 och 50 procent av mammorna som jobbar deltid. Tittar man på papporna med barn i samma ålder är det endast mellan 4 och 9 procent av dem som går ner till deltid så länge barnen går i skolan.”

Varför är det fortfarande så att kvinnor får den här rollen? Många hävdar nog att de är ett självständigt val, men jag tvekar. Plånboken intervjuade just en deltidsarbetande mor, för henne hade det från början handlat om att det var mer naturligt.

Det finns en uppenbar del i det här, det är samma metoder som gör att kvinnor har lägre lön för samma arbete, och att traditionellt manliga yrken får bättre betalt. Den i programmet intervjuade kvinnan arbetade inom vården, hennes man inom försvaret. Det kanske är extrem fallen av könsbundnayrken.

Men jag tror att det, tyvärr, fortfarande är så illa att män som skulle minska sin arbetstid för att vara mer med sina barn skulle bli hårt ifrågasatta, medans kvinnan som inte vill vara med sina barn utan hellre satsa på sin karriär medans manen är hemma kommer bli extremt hårt ifrågasatt.

Programinslaget slutade med ett samtal kring just det här, slutpunkten från experterna var ”vi får lika pensioner när vi får lika löner” och fortsatte i en negativ ton om att det skulle ta lång tid. Men för att få förändring måste vi våga tro och engagera oss! Det är med sorg man ser hur folk tycker Sverige är ett jämställt och förebilds samhälle. Det ända det visar är hur illa världen är idag.

Lika lön för lika arbete måste komma nu!

Manligheten i vad vi är fans/anhängare av

På Facebook finns det en möjlighet att bli fan av saker, förutom politiker och lite annat som man blir anhängare av, men hur som helst. Jag tittar igenom listan på vad jag tror på där och sörjer hur få kvinnor det är, i en hel del fall är det för att kvinnorna inte finns:

Låt oss se vilka personer som jag faktiskt är fan till (jag hoppar över produkter så som Ubuntu Cola och så vidare)

• Maria Wetterstrand – Ja en kvinnlig politiker, och jag tror de flesta läsare faktiskt vet vem det är.
• Lord Havelock Vetinari, Patricier i Ankh-Morpok i Terry Pratchetts underbara böcker om Skivvärlden.
• Richard Stallman, grundare av GNU Projektet, en man med ett ordentligt skägg som tror på idén om fri mjukvara. Var finns kvinnorna inom fri mjukvarurörelsen? (Eller datorbranschen överlag)
• Princess Leia Oregano Solo, Star Wars karaktär, som har en något varierande bild av sig när hon presenteras, men jag tror hon egentligen är en stark kvinna som vågar stå upp för det hon tror på. Så uppfattar åtminstone jag henne.
• Martin Luther King Jr, Jag bloggade om honom senaste igår så vi bör veta vem han är.
• Cynthia McKinney, Hon var presidentkandiat för The Green Party i USA, en svart kvinna som vågar stå upp för att USAs partier är ungefär likadana, och hon bör veta. Dotter till en medlem i representant huset, och själv varit vald som demokrat. Dessutom var hennes vice president kandidat den uppenbart starka kvinnan Rosa Clemente, latinamerikansk kvinna, definierar sig själv som hiphop aktivist etc. Hennes tal när hon blev vice-president kandidat är oerhört engagerade. Finns på youTube om ni orkar söka rätt på det.
• Emma Goldman , stark kvinna som trodde på bra saker. Mitt favorit citat av henne är: ”I want freedom, the right to self-expression, everybody’s right to beautiful, radiant things”, det har ofta tillskrivts henne att ha sagt ”If you can’t dance to it, it isn’t my revulotion”, men det jag citerar är det närmaste man kan hitta ett sådant citat om man letar i källmaterialet. Iden är hur som helst samma.
• Aung San Suu Kyi , Burmas oppositions ledare som länge suttit i husarrest , har en ledande roll i frihetskampen (tillsammans med alla dessa saffransklädda). Jag vet allt för lite om henne egentligen, men frågan om Burmas frihet engagerar mig mycket.
• Philip K. Dick,  mycket duktig science fiction författare vars böcker ofta förstår i filmatiseringar.
• Samuel Taylor Colridge , fantastisk romantisk poet som tillhörde Lake Poets.
• The Tenth Doctor, den Galyfrianska tidsherren. Vi väntar fortfarande på när han ska återgenerera som kvinna. Det kan hända.
• Monty Python, jag låter alla medlemmarna i monty python stå som en enhet, för jag har stor respekt och fascination för de flesta av dem, utom den möjligt idag överskattade John Cleese, som faktiskt är en av de sämre medlemmarna av Monty Python.
• Geroge Bernad Shaw, En mycket Irländsk författare främst av pjäser, som belönades med nobelpriset och var vegetarian som sa mycket klokt om det ämnet, b.la. ”If a group of beings from another planet were to land on Earth — beings who considered themselves as superior to you as you feel yourself to be to other animals — would you concede them the rights over you that you assume over other animals?”
• Gary Gyax, Nyligen bortgången skapare av ett av de tidigaste (om inte det tidigaste) rollspelen, Dungeons and Dragons.
• Thomas Paine, en viktig del i hur USA bildades och idéen om frihet växte sig stark, främst skrev han Common Sense om varför USA skulle frigöra sig från den Brittiska kolonialmakten,  samt Rights of Man, som handlar om den franska revolutionens idéer om frihet.
• Majakovski (så transkriberar inte facebook namnet men det är så namnet brukar stavas i Sverige), rysk futuristisk poet vars mest kända dikt är ”Ett moln i byxor”.
• Guillaume Apollinair, ytligare en poet/författare som hade en viktig roll i uppkomsten av modernismen i lyriken. Mest känd för att med hjälp av dikter skapade bilder.
• Steve Wozniak, en av grundarna av Macintosh, skapade de första Apple datorerna med hjälp av briljant teknisk kompetens, har också visat på ett social engagmang, varit delaktig i att knyta samman länder, och har en underbar biografi. Om de inte var för jag läst biografin hade jag inte hyllat honom.
• Shakyamuni Buddha (Sidharta Guatma), den historiska Buddha. Den som de flesta icke pålästa tänker på när de hör ordet Buddha. En upplysta vördade läraren. Inte så mycket mer att säga om honom egentligen.
• Dana Scully, FBI-agent och doktor som agerar motvikt mot Mulders konspirationsteorier i X-Files. Åtminstone i de tidiga säsongerna, men ”Trust no one” och ”I want to belive” börjar slå sig in hos henne också. Stark kvinna som står för sina ideer.
• Édouard Manet, fransk målare som hade nära kontakt med impressionisterna.
• Aldous Huxley, författare skrev framför allt A Brave new world eller på svenska Du sköna nya värld om ett framtida något dyspotiskt extremt klassindelat samhälle.
• Walt Whitman, pionär poet i USAs 1800-tal som skrev om naturen, friheten m.m
• Jack Kerouac, beat generationens krönikör i fantastiska böcker som The Dharma Bums och On The Road. Bara läs de, de är fantastiska. (Även om kvinnosynen kan vara lite bisarr ibland. Men sexualitet är ganska starkt)
• Linus Torvalds, utvecklare av den *nix liknade Linux kärnan som fungerar utmärkt tillsammans med GNU verktyg.
• Alan Turing, honom har jag skrivit om tidigare.
• Paul Verlaine, fransk poet som började i parnass stillen men sen vidareutvecklade sitt skrivande. Har tillsammans med Rimbaud (De sägs ha haft ett förhållande, och som Verlaine riktade ett pistolskott emot) en viktig roll som inspirationskälla till mycket 1900-tals poesi
• Spike Milligan, en av de Brittiska humorns förebilder, utan honom hade Monty Python knappast bildats. Ett exempel på hans humor är t.ex The Gospel According to Spike Milligan, där det bland annat sägs ”God created the grass , and the rastafarians sat down and smoked it”
• Tom Baker, skådespelaren som hade rollen som den 7:e Doktorn, den mest kända doktorn (han med halsduken).
• Lord Byron, ytligare en brittisk romantisk poet. Mest berömd för sin berättelse om Don Juan. Var del i det grekiska upproret mot turkana och är fader till Ada Lovelace.
• Miyamato Mushashi, japansk svärdsman och lärare av mycket i sin bok Go Rin No Sho, De fem ringarnas bok.
• Johannes Vermeer, Fantastisk holländsk konstnär från 1600-talet. Ett av hans mest kända verk är Flicka med pärlörhänge , som boken och filmen tar sitt namn ifrån, och är på dess omslag så ni har nog sett det.
• Ajahn Brahm(vamasso Mathera), ursprungligen från England, studerade i den thailändska skogstraditionen under Ajahn Chan, senare flyttade han till Australien och är idag ledare för Buddhist Society of Western Australia, Hans dharmatal går att finna på hans hemsida
• Tove Janson, författare och mumintrollen är bara en del av det hon skapade, levde med sin livskamrat Tuulikki Pietilä från 1955.
• John Nash, Matematiker från USA, hans liv kan man få veta mer om i filmen A Beautifull mind.
• William Gibson, ytligare en Science Fiction författare, blivit något bättre filmatiserad än Philip K. Dick iaf
• Edith Piaff, Stark fransk sångerska vars röst har en förmåga att fånga än och inspirera än. Den lilla sparven förklarar kärleken så bra skrev jag i en dikt om henne än gång.
• Rosa Parks, flyttade sig inte för vita, en viktig del i kampen för de svartas rättigheter, och i mycket en utlösande faktor för allt för många år av förtrycks utlopp.
• Allen Ginsberg, beatgenerations mest kända poet, öppen om sin kärlek till andra män och inspirerande för hippierörelsen som han också deltog i.
• Ray Bradbury, ytligare en science fiction författare. Har lyckats undvika filmatiseringar.
• René Magritte, fransk surrealistisk målare. Det mest kända verket är antagligen La trahison des images, en bild av en pipa följd av texten Ceci, n’est pas une pipe, vilket ungefär betyder detta är ingen pipa.
• Naomi Klein, kanadensisk journalist som bla skrivit boken No Logo, som var ett av de tidigare verken som kritiserade globaliseringen för dess negativa effekter.
• Fredrico Garcia Lorca, homosexuell spansk lyriker och dramatiker. Vän med viktiga surealister. Mördad av Franco sidan under inbördeskriget.
• Sylvia Plath, poet från USA som skriver starkt och ofta om sig själv och sina egna känslor. Tog sitt liv 1963 när hon var 31 år gammal. Vart under 1970-talet en viktig ikon för kvinnorörelsen.
• Isaac Asimoiv, ja jag tycker om Science Fiction författare och de tenderar att vara män och deras verk tenderas att förstöras i filmatiseringar
• Bertolt Brecht, tysk dramatiker med vänsteråsikter som flydde Hitler, bland annat känd för Tolvskillningsoperan och Den goda människan i Sezuan
• H.P Lovecraft, skräckförfattare, skapare av en otrolig myt med massiva mängder utvecklingspotential.
• Simone De Beauvoir, feministisk filosof och författare med grund i existensialismen. Mest känd för boken Det andra Könet. Med det mycket kända citatet ”en föds inte till kvinna, en blir det”.
• Nemi, kvinnlig seriefigur som klär sig i svart, tycker om Tolkiens böcker och inte om päls.
• William S. Burroughs, viktig författare som skriver absurt och har kontakter med beatgeneration han med. Framför allt känd för The Naked Lunch och Junkie
• Samuel Beckett, absurdistisk författare, främst dramatiker, känd för I väntan på Godot.
• Pedro Almodovar, spansk filmressigör som gärna skildrar outsiders, det verkat jag tänker mest på är Todos Mi Madre (Allt om min mamma).
• Ellen Degeneres, kvinnlig skådespelar/talkshowvärd som under 90-talet kom ut om sin homosexualitet. Ett viktigt och modigt ögonblick.
• Arthur Rimbaud, skrev rebbelisk och inspirerande tonårspoesi fram till ungefär 20-års ålder. Hade som sagt ett förhållande med Verlaine.
• George Orwell, skrev om riskerna med totalitära stater (oavsett vems ide som ligger bakom den), gjorde fantastiska sociala skildringar och deltog i spanska inbördeskriget på republikens sida.
• Gabriel Garcia Marquez, fantastisk författare av magisk realism, 100 år av ensamhet är ett enastående verk som förtjänas att läsas om och om och om.
• Wiliam Shakespeare, Barden av England, skrev fantastiska dramer och sonetter, och lyckas tillsammans med Chaucer vara det engelska språkets viktigaste historiska författare.
• Lisa Marie Simpson, fiktionell gul tioårig vegetarian och buddhist som spelar en grym saxofon.
• Charles Baudelaire, poet som inspirerat via bla Verlaine och Rimbaud, skriver dekadent och fritt vacker poesi.
• Henry Charles Bukowski, poet som uppenbarligen inspirerats av Baudelaire, Rimbaud och Verlaine, men framför allt av beat generationen,  skriver precis som de vågat och självständigt.
• Dr Hunter S. Thompson, skriver direkt och vågat i en beat tradition, hans bok Fear and Loathing in Las Vegas har vackert filmatiserat. Trots hans drogliberalism uppskattar jag honom som författare och ärlighet.
• Emir Kusturica, Filmregisör och musiker, min första kontakt med hans filmer kom från vitt katt – svart katt, som använder den romska musiken som en viktig del i säg. Medlem i The No Smoking Orchestra, finns en fantastisk version av musiken från svart katt – vitt katt musiken på det svenska bandets Ziburs myspace-sida.
• Oscar Wilde, Dekadent och självständig, det verk som främst fångat mig är hans Människans själ under socialismen det är något för alla pirater att ta sig an tror jag, då den berör vikten av tillgång till konst.
• Frida Kahlo, Mexikansk konstnär som trots ett handikapp lyckades skapa fascinerande konst, ofta självporträtt som använde mycket blommor.
• J.R.R Tolkien, språkvetare och barnboksförfattare som gav sig på att skriva en ordentligt omfattande bok som i slutändan blev för vuxna, trots att den startade som en fortsättning på en barnbok. Min favorit bok av honom är Mr Bliss.
• Pablo Neruda, fantastisk chilensk poet som fick ett mycket vällförtjänt nobelpris 1971, tog också politisk ställning och var vald representant för kommunist partiet.
• Albert Einstein, ärligt talat jag tror inte folk inte vet vem det är. Jag uppskattar dock mesta dels hans humanism och hans solidariska ideal.
• Paulo Coelho, författare som skrivit fantastisk skildringar av människor och känslor. Framför allt tänker jag på Vid floden piedra satte jag mig ner för att gråta och Veronica bestämmer sig för att dö, om intet annat skapar han fantastiska titlar.
• Abby Sciuto, fiktionell labbtekniker i tv-serien NCIS som vägrar rucka på sitt ideal fast hon hamnat i en byråkratisk miljö. Fortsätter vara sig själv, för att hon har kompetensen att kunna hävda sig.
• Terry Pratchett, Fantastisk författare som tyvärr drabbats av Alzheimers. Jag återgår till hans underbara böcker både för ett gott skratt, men också för de visheter som kan finnas insmugna i dem.
• Dogulas Adams, sorgligt avliden allt för tidigt. Brittisk humorist i samma anda som Monty Python, skapade den fantastiska Liftarens Guide till Galaxen, men jag måste erkänna att jag ser Last chance to see som hans främsta verk. Det är en studie av utrotningshotade ljud som har en otrolig empati och humor i sig.

Det blir en hel del personer det här, men titta hur få kvinnor det är, dels är det ett fall av att vi inte för lära oss om kvinnor, dels att facebooks säger att det är emot avtalet att skapa en sida om man inte är personen. (Det är högst faschienrande med tanke på att flera av de här listade är döda, vissa i flera århundrade). Handlar ju också om att söka, precis när jag skriver det här tog jag mig tiden att läga till Lady Ada Lovlace, av några sedd som den första programmeraren. Jag är inte helt säker på att jag kan definiera hennes algoritm för att låta differntialmaskinen räkna ut bernoullital som riktig programmering. Men en mycket viktig och en av seklets mest förstående matematiker var hon säkerligen. Frågan är alltså om vad som är programmering, inte om hur viktig och kunnig hon är.

Hatet och ett cyanidäpplet

Hatet och Cyanidäpplet, det är titeln på en dikt jag skrev för något år sedan. Om en av mina förebilder, som nu har blivit inne att skriva om. Det kommer till och med en bok i kriminalgenren baserad på hans självmord.

För de lite insatta borde det nu vara uppenbart att jag pratar om Allan Turing, som av många anses vara den moderna datorns urfader. Jag är inte fullt säker på att han ensam kan ha den rollen, men till en del så är han absolut en viktig del i att datorer har blivit en del i vår vardag.

Jag glädjs åt uppmärksamheten, samtidigt kan man fundera på varför den kommit först nu. Hans påverkan under 2:a världskriget har varit tillgänglig i många år nu. Varför tar det så lång tid att ta honom till verkligheten, är det en effekt av samma homofobi som dog livet av honom?

Själv tycker jag sexualitet är totalt oväsentligt i allt, så varför man ska bry sig om det och inte vad folk gör, går mig förbi. Det finns diverse olika idéer och teorier om hur och varför Turing dog. Själv tror jag på att samhällets normativa idéer ledde fram till det mycket dramatiskt vackra självmordet. Att det finns en tilltalande estetik i att manen som i sin barndom förhäxats av häxan i Snövit när hon ger bort ett förgiftat äpple själv tar sitt liv med hjälp av just ett cyanidförgiftat äpple är uppenbar.

Vill man läsa mer om Turing så rekommenderas Wikipedia artikeln

Min dikt om Turing kan läsas här

Återfall i könsroller

Den här texten började jag på för så länge sen så jag måste anse den klar nu, även om den använder ett språk som är akademiskt och antagligen ganska svårt förstått, problemet är att det är mitt naturliga språk att använda kring sådana här frågor.

I hela mitt liv har jag studerat människors interaktion, till mycket för att förstå hur jag själv ska bete mig. De senaste åren har jag noterat hur lätt folk faller in i de traditionella könsrollerna. Trots att problematiken har blivit upplyst och formulerad åtminstone sedan 1990-talet.

Det handlar om så mycket olika saker, ibland om så enkla saker som att faktiskt inse att man inte bara kan gå ifrån ett stökigt rum. Speciellt inte platsen rummet är på, ska fortsätta vara en trivsam miljö att vistas i.

Jag märker själv att jag själv faller in i ett sånt beteende lite då och då. Jag
tar för givet att någon annan kommer ta och göra i ordning, diska och se till att det ser bra ut i ett kök eller någon annanstans. Speciellt när jag umgås med andra män som fungerar på samma sätt.

Det verkar finnas ett beteende hos män i grupp, att vilja bekräfta sin egen manlighet i förhållande till gruppen igenom att återvända till könsstereotyperna (den bild som är hur vi lärt oss män och kvinnor ska vara). Jag märker att även medvetna män som gärna debatterar med en vettig analys av kvinnoförtrycket (ja det finns ett mansförtryck med men kvinnor drabbas värre) i samhället (inklusive jag själv). Så fort vi sitter där och hävdar oss själva mot varandra, är det som vi försvinner in i våra tidiga tonårs brölpojks beteende av att ignorera allt utom det som intresserar oss.

En viktig del är att inte förringa att individer tycker om när de gör det som tillhör deras könsstereotyp. Det utgör inte ett slag emot iden om ett jämställt samhälle.

Att våga vara sig själv

Så här vid årsskiftet är det dags för att fundera på framtiden, man ska fundera på att utveckla sig. Förra året så funderade jag på att träna (för jag var riktigt fet) och meditera mer (för jag behövde mer koncentration och andlighet), i år är det kanske dags att fundera på hur man kan bli sig själv och sluta styras så mycket av bilden om hur man ska vara.

När jag skrev mitt senaste inlägg, påpekades det att jag skrev mycket oförståeligt. En del av det tror jag var att jag utgick från att alla hade precis samma förkunskaper som mig (det är klart ni är precis som jag), därför måste jag börja bryta lite emot min elitism i skrivandet och börja skriva förståeligt istället. Det här har förstås inte någonting som helst med nytt år att göra, utan med hur man skriver bra innehåll. Jag konstaterar också att man inte ska skriva mitt i natten och att det kan vara klokt att faktiskt ta tid på sig att formulera om sin text innan publikation.

Bilden av manen i samhället är formulerad av män för män, precis som mycket annat. Det finns ett fokus som jag personligen upplevt så länge jag kan minnas. Hur jag ska bli har petats på mig, från mina föräldrar, kamrater, lärare och allt annat runt mig. Jag väljer att tro att många har växt upp som jag, påverkade om inte annat så åtminstone i den obligatoriska skolan.

Nästa år vill jag faktiskt kunna vara den jag är i mig själv, och inte en avbild skapad av någon annan. Att få bete sig som den man känner att man är, även om det inte passar in med rollen om hur personers kön ska vara, är en frihet som måste införskaffas. Att våga bryta mönster är svårt, men det är också roligt att ifrågasätta och chockera. Om jag har ett förhållande någon gång igen, vill jag att det ska vara baserat på en jämn-balans och en fördelning av att likna varandra inte på hur man och kvinna ska vara i ett förhållande. Jag vill aldrig ha det sorts förhållande, med den sorts kvinnoroll som Sonja Åkesson beskrev i den första delen av sin dikt ”Äktenskapsfrågan”. Den som kallas ”Vara vit mans slav” och som skrivs så här:

”
Vara vit mans slav

Vara Vit mans slav.

Vit Man vara snäll ibland, javisst
dammsuga golven och spela kort
med barnen i Helgen.

Vit Man vara på för jävligt humör
och svära fula ord
många dagar.

Vit Man inte tåla slarv.
Vit Man inte tåla stekad Mat.
Vit Man inte tåla Dum mening.
Vit Man får stora Anfall
snubbla barnens pjäxor.

Vara Vit Mans slav.

Föda Annan Mans barn.
Föda Vit Mans barn.
Vit Man taga hand
Bekosta alla barnen.
Aldrig bliva fri Stora Skuld
till Vit Man.

Vit Man tjäna Lön på sina Arbete.
Vit Man köpa Saker.
Vit Man köpa hustru.

Hustru diska sås.
Hustru koka lort.
Hustru sköta grums.
Vara Vit Mans slav.

Vit Man tänka många Tankar bliva tokig?
Vara Vit Mans slav.
Vit Man supa full slå sönder Saker?
Vara Vit Mans slav.

Vit Man tröttna gammalt bröst gammal mage
Vit Man tröttna gammal hustru
ber fara åt Helvetet?
Vit Man tröttna Annan Mans barn?

Vara Vit Mans slav.

Komma krypa knäna
tigga
vara Vit Mans slav.
”

Att texten fantastiskt berättar om könsrolls samhället och hur det fortfarande är mycket likt hur det var 1963, när dikten skrevs. Det blir lätt så att män och kvinnor faller in i hur samhället lär oss hur män och kvinnor ska vara. Nu ska vi notera att Sonja Åkessons fantastiska författarskap innehåller så mycket mer än den här dikten, och att man bör läsa hennes fantastiska texter. Mer om Sonja Åkesson på http://enn.kokk.se/?p=331.

Det är en förhoppning här, både att jag har ett förhållande nästa år och jag lyckas undvika att falla in i den traditionella mansrollen. Jag märker att de händer mig lite då och då, jag beter mig som en man förväntas men trivs inte med det egentligen. Det blir så lätt att man faller in i den där rollen ändå, den med den beskyddande allvetande manen som berättar för kvinnor hur de ska bete sig och löser deras problem åt dem.

Sen ska jag personligen försöka fortsätta mitt sökande efter en sangha som fungerar med min tolkning av buddha dharma och min oförmåga att säga nej till engagera mig. Att faktiskt hitta en plats där jag kan meditera i ordnade former och studera den buddhistiska läran skulle göra mitt liv gott.

Hur kommer du förändra ditt liv nästa år?

Den demonstrativ fördomsfriheten handlar om att stärka det hetronormativa patrikariatet

När jag läste Annelis blogg, Jeu de Rôles, om ”Bara demonstrativ fördomsfrihet” kom jag med en del konstaterande i kommentarer till det. Jag tänker fortsätta diskutera utifrån vad som sades i de debatterna.

Annelis ide var att det handlar om den heteronormativa iden om kvinnors sexualitet som ett bihang till mannens. Det finns onekligen en poäng i vad hon säger, iden om det penetrerande sexet som det heliga och perfekta sexet. Det kan förklara varför det kvinnliga flirtandet bara uppfattas som lek och inte som en invit till romans eller sex.

Men jag har en del andra idéer också, samhället har sitt ursprung i mansrollen , kvinnor är ett objekt. Samhällets könsdefinition utgår från manen som det styrande idealt och kvinnor som en motsats till män. Bilden är att män ska vara, stora och starka, beskyddande, sexuellt utlevande men absolut inte tycka om närhet med andra män. Kvinnor ska därför vara deras motsats, små, svaga i behov av beskydd (som kan hävda manen) och ha en sexualitet som bihang till manens.

Vi män får under hela vår uppväxt lära oss vad som är fel och rätt, vi får lära oss att man inte ska krama andra män. Då blir vi ifrågasatta, när vi börjar bli äldre får man sin sexualitet ifrågasatt. Den enda gången samhället tillåter manlig kroppskontakt är i sammanband med idrott. Jag uppfattar ett obehag att krama en man, trots att jag är mycket säker på att jag bara tänder på kvinnor och funderar på den här typen av frågor. Jag önskar det inte var så, men det är det.

Det finns samma homofobi i kvinnors kramande, och inviter bara ses som på låtsas och att det inte finns någon riktig längtan och flirtande i det hela. Att det bara är på låtsas, för att tillåta kvinnor en sexualitet som inte inkluderar den heliga manen och hans penis är hemskt. Så att det skulle finnas någon seriositet när två kvinnor flirtar etc kan inte vara sant.

Det är ett av exemplen på hur könsrolls-samhället drabbar män och kvinnor, men kvinnor dubbelt.